Frågor och svar om IR

Ja, en bok måste ha ett ISBN-nummer för att vara berättigad till IR.

Ibland ges flera böcker ut tillsammans under ett enda ISBN-nummer.  Det kan till exempel vara små barnböcker (så kallade Pixi-böcker) eller läromedel som ges ut som ”ett paket”.

Dessa ska rapporteras som om det vore en enda bok och du anger ”paketnamnet”, ISBN-numret och det totala antal bilder du har i samlingen.

Varje utgåva ska ha ett unikt ISBN-nummer; En tryckt bok och en e-bok ska ha var sitt ISBN (gäller även för tex pocketutgåvan).

Du kan söka IR för varje unikt ISBN-nummer.

Kungliga biblioteket skriver på sin hemsida: Den tryckta boken och e-boken behöver olika ISBN. Om e-boken kommer att ges ut i olika format och med olika rättigheter behöver du använda olika ISBN för dessa.

På Mina sidor väljer du förlaget, som givit ut boken du haft publiceringar i, ur en rullgardinsmeny. 

Kontakta ir@bildupphovsratt.se om förlaget du söker inte finns i listan.

Inkludera gärna titel och ISBN-nummer på boken som du vill lägga till, så går handläggningen oftast lite fortare.

Spara aldrig en bok med fel förlagsuppgifter!

Bakgrunden till IR
Pengarna som fördelas kommer från de kopieringsavtal som Bonus Copyright Access tecknar med till exempel skolor och arbetsplatser och som innebär att de får använda bilder fritt i undervisning.

De som har rätt till IR-ersättning är de, vars verk har spritts så pass mycket att det är sannolikt att verket kan ha kopierats. Vid upplagor under 300 exemplar bedöms den sannolikheten som för liten för att ge ersättning.

Granskning av förlag

Sedan 2017 är det ett lagkrav genom Lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt på så kallade ”kollektiva förvaltningsorganisationer” att vi granskar anmälda uppgifter, för att inte råka ut för bedragare.

Bildupphovsrätt måste kontrollera varje nytt förlag för att inte någon ska kunna rapportera in uppgifter och få ut ersättning som de inte har rätt till.

Det är numera lätt att ”göra en proffsig hemsida” och ge ut väldigt avancerade och välgjorda böcker via print-on-demand-tjänster och det har tyvärr förekommit de som gör fotoböcker med print-on-demand med några få exemplar och som sedan ”hämtat ut” IR-ersättning som en del i finansieringen av dessa böcker.

Inför fördelningsåret 2021 tog därför Bildupphovsrätts styrelse (med representanter för Svenska tecknare, Konstnärernas riksorganisation, Svenska konstnärsförbundet, Svenska fotografers förbund, BLF_fotograferna samt Journalistförbundet) beslutet att man inte längre ska tillåta böcker utgivna på eget förlag, eller via så kallad print-on-demand, om den sökande inte kan styrka att boken har spritts i minst 300 exemplar. (Böcker som ligger inne i systemet från tidigare år undantas från regeln.)

Det handlar alltså inte om att Bildupphovsrätt ifrågasätter ett förlags verksamhet utan att vi måste leva upp till de regler vi har att följa för att fördela de över 30 miljoner kronor som IR tilldelats.

Förlag med liten bokutgivning eller utgivning med små upplagor, samt förlag där förläggaren själv skriver och/eller översätter böckerna– kanske endast ger ut sina egna böcker – är sådana som normalt inte hamnar i den förlags-lista som finns på Mina sidor. I stället väljer Bildupphovsrätt då att granska varje titel för sig.

Detsamma gäller till exempel hembygdsföreningar.

Läs om vilka kompletterande uppgifter Bildupphovsrätt efterfrågar för böcker utgivna på eget förlag/ print-on-demand eller förlag med liten utgivning.

Senast den 15 april 2022 måste vi ha dokumentationen som styrker utgivning om minst 300 exemplar för att boken ska komma med i höstens fördelning.

Nedanstående instruktioner gäller för de böcker som Bildupphovsrätt godkänner titel för titel.

Även den som jobbat på uppdrag där boken givits ut som print-on-demand, eller på eget förlag, omfattas av dessa regler (se stycke längst ner!)

IR är en ersättning som ska kompensera för den kopiering som sker i större skala i skolor och på arbetsplatser, en bok som finns i några få exemplar är inte den typ av bok som kommer i fråga i dessa fall och ska därmed inte ha del av den ersättning som IR avser.

Böcker som är tryckta med så kallade print-on-demand-tjänster/tryckerier, samt böcker utgivna på eget förlag, godkänns därför för IR titel för titel. Detta gäller även utgivning på så kallade hybridförlag.

Det innebär att du måste kunna visa dokumentation för varje publikationen att den är spridd i minst 300 exemplar.

Dessa dokument behöver vi

1. Faktura

Fakturan ska innehålla uppgifter om ISBN-nummer (i vissa fall räcker titel) och antal exemplar. För print-on-demand-böcker behöver vi en rapport som visar på minst 300 tryckta exemplar till det publiceringsår som ersättningen avser.

2. Bokföringsunderlag som visar att fakturan är betald

Detta kan vara ett bankutdrag eller en kopia ur bokföringen. 

Du har fram till den 15 april på dig att inkomma med detta kompletterande underlag (sista ansökningsdag är 31 mars varje år). Skicka dem till ir@bildupphovsratt.se eller med post till Bildupphovsrätt. Hornsgatan 103, 117 28 Stockholm.

Så här registrerar du

Print-on-demand

1. Välj ditt print-on-demand-förlag i listan (Print-on-demand-förlagen ligger i den vanliga förlagslistan: Om du saknar ett p.o.d-förlag i listan så kontaktar du oss så lägger vi dit det).
2. Komplettera med underlag på epost till ir@bildupphovsratt.se eller med vanlig post till Bildupphovsrätt - IR, Hornsgatan 103, 117 28 Stockholm senast den 15 april.

Utgivning på eget förlag

1. Välj rutan för Egen utgivning
2. Skriv namnet på ditt förlag (eller ditt eget namn)
3. Komplettera med underlag på epost till ir@bildupphovsratt.se eller med vanlig post till Bildupphovsrätt - IR, Hornsgatan 103, 117 28 Stockholm senast den 15 april.

Ovanstående gäller även för dig som jobbat på uppdrag 

Ibland kan det förekomma att du har gjort ett uppdrag till en bok för en person som gett ut boken på eget förlag eller tryckt det på print-on-demand. Även i dessa fall gäller ovanstående regler. Då måste du som illustratör/fotograf höra av dig till din uppdragsgivare och be dem antingen ge dig den dokumentation vi efterfrågar så att du kan komplettera din ansökan med dessa, eller att de skickar in underlagen direkt till oss enligt ovan. Be dem i såna fall att namnge ditt namn så att vi kan matcha underlaget med rätt IR-ansökan.

Här förklarar vi varför vi måste efterfråga dessa uppgifter.

Alla typer av bilder, såsom till exempel illustrationer, grafik, måleri, skulptur, fotografier, brukskonst, textilkonst är giltig för IR.

Så kallad infographics omfattas av IR och numera även viss typ av grafisk formgivning.

Du kan ansöka om IR för bilder i böcker (både analoga och digitala). Numera omfattas alltså även e-böcker (dock inte ljudböcker).

En bok har ett ISBN-nummer och kan exempelvis vara inbunden i pocketformat i kartonnage häftad eller ha ringpärmar.

Seriealbum, nothäften, avhandlingar och statens offentliga utredningar (SOU) omfattas också av IR.

För böcker utgivna på eget förlag, eller via print-on-demand, gäller förutom ISBN-nummer, att boken har en dokumenterad spridning om minst 300 exemplar.

Varje gång en bild är återgiven i eller på omslaget av en bok/tidning räknas det som 1 bild, även om det är samma bild som återkommer.

Ett uppslag över två sidor räknas som 1 bild. I ett seriealbum räknas varje ruta som 1 bild. I en flora räknas varje blomma som 1 bild (om de inte har en gemensam bakgrund i såna fall räknas de som 1 bild).

Om det är fotografier som du själv tagit av dina egna konstverk får du bara söka en typ av ersättning (dvs antingen Annan bild eller Fotografi) för bilden.

För närvarande ersätts högst 50 bilder per bok.

Varje utgåva ska ha ett unikt ISBN-nummer; En tryckt bok och en e-bok ska ha var sitt ISBN (gäller även för tex pocketutgåvan). Du kan söka IR för varje unikt ISBN-nummer förutsatt att boken är utgiven under de senaste 5 åren.

Broschyrer omfattas inte av IR, även om ISBN-nummer finns. För att klassas som bok inom IR-systemet ska boken, utöver att den ska ha ISBN-nummer, vara minst 49 sidor* eller ha minst 10 000 ord*. Boken ska också ha en författare eller ansvarig utgivare.

Särskilda regler gäller för egenutgivna böcker och för böcker utgivna via print-on-demand/nedladdningstjänster.

Ljudböcker omfattas inte av IR.

* Undantag gäller för bilderböcker för små barn, där bokens sidantal tillåts understiga 49 sidor.

Broschyrer omfattas inte av IR, även om ISBN-nummer finns.

För att klassas som bok inom IR-systemet ska boken, utöver att den ska ha ISBN-nummer, vara minst 49 sidor* eller ha minst 10 000 ord*.

Boken ska också ha en författare eller ansvarig utgivare.

* Undantag gäller för bilderböcker för små barn, där bokens sidantal tillåts understiga 49 sidor.

Läromedel är böcker som ges ut i undervisningssyfte. IR-reglerna säger att boken måste ges ut på ett läromedelsförlag (vara medlem i branschorganisationen Läromedelsföretagen) för att få klassas som läromedel.

Fackböcker kan vara till exempel en biografi, en faktabok om konst, natur eller hälsa och så vidare. Fackböcker kan rikta sig till såväl vuxna som barn.

Skönlitteratur är de böcker som varken är läromedel eller fackböcker och kan precis som fackböcker vända sig till både vuxna och barn. Hit räknas även visböcker och poesi/lyrik.

Det är bokens syfte som avgör vilken klassificering boken får. En instruktionsbok är till exempel inte nödvändigtvis läromedel även om den används i samband med en utbildning.

Ett övertydligt exempel kan vara en kurs i litteraturhistoria där man läser Hemsöborna, eller till och med Kalle Anka, men där varken Hemsöborna eller Kalle Anka kan klassas som läromedel.

Nej man kan inte söka IR för nya upplagor om inte den nya utgåvan har bearbetats eller uppdaterats och därmed fått ett nytt ISBN-nummer.

Du kan inte anmäla bilder i lärarhandledningar för IR. Dessa är framtagna för den enskilde läraren och inte för undervisningen i sig, så kopieringsbenägenheten för undervisning är minimal.

IR-ersättningen är avsedd att kompensera upphovspersoner och rättighetshavare för den kopiering som sker ute på skolorna av befintliga verk.

När syftet med utgivningen av ett verk är kopiering så utgår inte IR-ersättning. Den ekonomiska kompensationen för nyttjandet i skolan anses då ha utgått redan vid uppdrags-/licenstillfället. Det innebär att inte heller så kallade kopieringsunderlag omfattas av IR.

Nej, tyvärr. IR gäller bara svenska publiceringar (kan vara på annat språk men ska vara svenskt förlag) med svenska ISBN-nummer.

Du som gjort linjeteckningar, hjälpt till vid färgläggning eller liknande kan tyvärr inte söka IR för dessa verk.

Den typen av arbete är inte – även om det naturligtvis är hantverksmässigt skickligt gjort – upphovsrättsligt skyddat på ett sånt sätt som krävs för IR.

Ingen ersättning utgår för material som inte omfattas av vid varje tillfälle gällande kopieringsavtal.

* Betraktas som litterära verk enligt upphovsrättslagen

Alla typer av bilder, såsom till exempel illustrationer, grafik, måleri, skulptur, fotografier, brukskonst, textilkonst är giltig för IR.

Även bilder i recensioner samt så kallad infographics omfattas av IR.

Du kan ansöka om IR för tidningar och tidskrifter, nyhetssajter och webbmagasin förutsatt att de:

• Har utgivningsbevis från PRV
• Har regelbunden utgivning (dagstidningar ska komma ut med minst 1 nummer i veckan, tidskrifter ska komma ut med minst 4 nummer per år)
• Nyhetssajter och webbtidningar ska ha en ansvarig utgivare och utgivningsbevis från Mediemyndigheten.

Läs mer om hur du anmäler en tidning för IR här. 

På Mina sidor väljer du den tidning du haft publiceringar i ur en rullgardinsmeny. Kontakta ir@bildupphovsratt.se om tidningen du söker inte finns i listan.

För att en tidning ska läggas till i listan behöver vissa kriterier uppfyllas:

Dagstidning

En dagstidning ska komma ut med minst 1 nummer i veckan och ges ut på svenskt förlag för den svenska marknaden. Tidningen ska ha "till sin primära uppgift att bedriva nyhetsbevakning och ett redaktionellt innehåll bestående av regelbunden och allsidig nyhetsförmedling som ger uttryck för ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden". 

Tidskrift

En tidskrift ska komma ut med minst 4 nummer per år och ges ut på svenskt förlag för den svenska marknaden.

För både dagstidningar och tidskrifter gäller att de ska ha utgivningsbevis från Mediemyndigheten.

Nyhetsajter och webbmagasin som saknar tryckt upplaga ska ha ansvarig utgivare och utgivningsbevis

Publiceringar av bilder på ”webbplatser med nyheter och annat dagstidningsliknande innehåll”, som alltså inte har någon tryckt upplaga, kan numera också anmälas för IR. 
En nyhetssajt eller webbtidning ska ha en ansvarig utgivare, samt ett utgivningsbevis från Mediemyndigheten för att godkännas för IR.
I övrigt gäller samma regler som för nyhetssajter som för dagstidningar samt för webbmagasin som för tidskrifter dvs:

Nyhetssajt

En nyhetssajt ska ha "till sin primära uppgift att bedriva nyhetsbevakning och ett redaktionellt innehåll bestående av regelbunden och allsidig nyhetsförmedling som ger uttryck för ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden". Den ska också ges ut av ett svenskt förlag avsedd för den svenska marknaden.

Webbmagasin

Ett webbmagasin ska ges ut på ett svenskt förlag för den svenska marknaden och ha en regelbunden utgivning och komma ut med minst 4 nummer per år.

Räkna antalet unika bilder vid samma publiceringstillfälle

Bildupphovsrätt frågar inte längre om en bild är analog eller digital eftersom poängen för en bild är densamma oavsett.

Bildupphovsrätt behöver veta hur många unika bilder som publicerats vid ett och samma publiceringstillfälle.

Huvudregeln är att en samtidig publicering i en tryckt dagstidning och uppläggning på tidningens nätutgåva räknas som en (1) publicering. Detta gäller även om tidningen har flera plattformar (typiskt; pdf-version, webb, app och sociala medier) för publicering.

Om bilden publiceras i ett annat sammanhang, alltså publiceras igen, räknas den som en ny bild enligt IR.

Exempel

Det innebär att om du till exempel har en (1) bild som publiceras i Expressens pappersutgåva och på deras webb så anger du publiceringsdatum och 1 stycken bild. Om bild publiceras igen vid ett senare tillfälle eller i ett annat sammanhang så registrerar du det som en ny publicering.

Har du en bild i en tidskrift som kanske även finns digitalt via en tidningsapp så gör du likadant, du anger publiceringsdatum eller utgivningsnummer och antal bilder.

Observera: Om det är fotografier som du själv tagit av dina egna konstverk får du bara söka en typ av ersättning (dvs antingen Annan bild eller Fotografi) för bilden.

Maxantal per publiceringsdatum

För närvarande ersätts högst 10 bilder per nummer/publicerings­datum för tidning/tidskrift.

Bildupphovsrätt frågar inte längre om en bild är analog eller digital eftersom poängen för en bild är densamma oavsett.

Bildupphovsrätt behöver veta hur många unika bilder som publicerats vid ett och samma publiceringstillfälle.

Huvudregeln är att en samtidig publicering i en tryckt dagstidning och uppläggning på tidningens nätutgåva räknas som en (1) publicering. Detta gäller även om tidningen har flera plattformar (typiskt; pdf-version, webb, app och sociala medier) för publicering.

Om bilden publiceras i ett annat sammanhang, alltså publiceras igen, räknas den som en ny bild enligt IR.

Läs mer om hur du räknar bilder i tidningar.

För dagstidningar anger man ett publiceringsdatum i formatet ÅÅÅÅ-MM-DD.

Om en artikel gått både i analog och digital media så anger man det datum där publiceringen gick först.

För tidskrifter anger man en utgåva/nummer och årtal, alltså tex nummer 5 år 2022. Om tidningen inte har ”nummer” utan till exempel månad, så ”översätter man” månaden till en siffra (januari blir 1, juli blir 7 och så vidare”). Om en artikel gått endast på den digitala plattformen så får man välja det nummer/utgåva som ligger närmast.

Tidskrifter som endast finns i digital form anges i datum för den dag då bilden publicerades. Om man inte vet exakt datum får man lägga ett datum som är så korrekt som möjligt.

För närvarande ersätts högst 10 bilder per nummer/publicerings­datum för tidning/tidskrift.

En bok (inklusive e-böcker) ger ersättning de fem första åren efter utgivningsåret. Om boken ges ut igen och får ett nytt ISBN-nummer, eller om det finns flera olika utgåvor av en och samma bok, men med olika ISBN-nummer så kan man söka för samtliga dessa. Däremot tillåter inte rena nytryck (samma ISBN-nummer) förlängd ersättning.

För att få full ersättning för en bild i en bok måste du anmäla den senast den 31 mars året efter publiceringen.

Bilder i tidningar ger bara ersättning en gång. Du måste alltså se till att rapportera in dessa bilder direkt när kalenderåret är slut för att få möjlighet att få IR för dem. Detta gäller även digitala publiceringar, både de som är rena nättidningar och de som förekommer både i analog och digital form.

För att få ersättning för bilder publicerade ett visst år måste du anmäla dessa senast den 31 mars året efter.

Publiceringar av bilder på ”webbplatser med nyheter och annat dagstidningsliknande innehåll”, som alltså inte har någon tryckt upplaga, kan numera också anmälas för IR. 

Samma grundkriterier gäller för digitala tidningar som för övriga tidningar i IR-systemet, med det tillägget att en digital tidning ska ha en ansvarig utgivare samt ett utgivningsbevis från Mediemyndigheten.

För nyhetssajter gäller samma regler som för dagstidningar och för webbmagasin (med utgivningsbevis) motsvarande som för tidskrifter.

Dagspress kommer ut med minst ett nummer i veckan. En tidskrift kommer ut med minst fyra nummer per år.

För båda gäller att det ska vara en så kallad periodisk skrift (kommer ut med minst fyra nummer per år) och ha utgivningsbevis från Mediemyndigheten.

Läs mer här.

Rapporterar du bild i dagspress måste du ange om fotografierna/bilderna är tagna/gjorda/levererade som anställd på tidningen eller som frilans.

Begreppet är inte helt heltäckande, i viss mån får man tänka; anställd (hos den som publicerar bilden) eller inte.
Om inte = frilans.

Skälet till att vi behöver denna information är att ersättningen fördelas från två olika fördelningspotter.

För att anmäla bilder i tidningar krävs att man anger korrekt publiceringsdatum för dagstidningar och nummer/utgåva för tidskrifter. Många undrar varför man inte kan redovisa bilderna klumpvis per tidningstitel eller mediahus.

Skälet till detta är att rapporteringen ska vara möjlig att kontrollera genom stickprov. Att redovisa klumpvis innebär att bilderna blir helt anonyma och det blir svårare att se när någon oavsiktligt eller med uppsåt fört in felaktiga uppgifter i systemet. 

Ytterligare ett skäl är att eftersom IR-systemet har en begränsning som gör att du bara får ersättning för max 10 bilder per tidningstitel och publiceringsdatum. Det innebär att du får lägre ersättning om du anmäler alla bilder på ett enda datum än om du anmäler bilderna på det datum då publiceringen gjordes.

Läs mer om hur IR fördelas här.

Tyvärr omfattas inte utsändande företag som SVT, TV4 eller Sveriges radio.

Deras webbsidor klassas inte som självständiga nyhetssajter utan som ett komplement till kärnverksamheten.

Nej tyvärr. IR gäller bara svenska publiceringar (kan vara på annat språk men ska vara svenskt förlag).

Du som gjort linjeteckningar, hjälpt till vid färgläggning eller liknande kan tyvärr inte söka IR för dessa verk.

Den typen av arbete är inte – även om det naturligtvis är hantverksmässigt skickligt gjort – upphovsrättsligt skyddat på ett sånt sätt som krävs för IR.

Varje utgåva ska ha ett unikt ISBN-nummer; En tryckt bok och en e-bok ska ha var sitt ISBN (gäller även för tex pocketutgåvan). Du kan söka IR för varje unikt ISBN-nummer förutsatt att boken är utgiven under de senaste 5 åren.

Broschyrer omfattas inte av IR, även om ISBN-nummer finns. För att klassas som bok inom IR-systemet ska boken, utöver att den ska ha ISBN-nummer, vara minst 49 sidor* eller ha minst 10 000 ord*. Boken ska också ha en författare eller ansvarig utgivare.

Särskilda regler gäller för egenutgivna böcker och för böcker utgivna via print-on-demand/nedladdningstjänster.

Ljudböcker omfattas inte av IR.

* Undantag gäller för bilderböcker för små barn, där bokens sidantal tillåts understiga 49 sidor.

Varje gång en bild är återgiven i eller på omslaget av en bok/tidning räknas det som 1 bild, även om det är samma bild som återkommer.

Ett uppslag över två sidor räknas som 1 bild. I ett seriealbum räknas varje ruta som 1 bild. I en flora räknas varje blomma som 1 bild (om de inte har en gemensam bakgrund i såna fall räknas de som 1 bild).

Om det är fotografier som du själv tagit av dina egna konstverk får du bara söka en typ av ersättning (dvs antingen Annan bild eller Fotografi) för bilden.

För närvarande ersätts högst 50 bilder per bok.

Publiceringar av bilder på ”webbplatser med nyheter och annat dagstidningsliknande innehåll”, som alltså inte har någon tryckt upplaga, kan numera också anmälas för IR. 

Samma grundkriterier gäller för digitala tidningar som för övriga tidningar i IR-systemet, med det tillägget att en digital tidning ska ha en ansvarig utgivare samt ett utgivningsbevis från Mediemyndigheten.

För nyhetssajter gäller samma regler som för dagstidningar och för webbmagasin (med utgivningsbevis) motsvarande som för tidskrifter.

Räkna antalet unika bilder vid samma publiceringstillfälle

Bildupphovsrätt frågar inte längre om en bild är analog eller digital eftersom poängen för en bild är densamma oavsett.

Bildupphovsrätt behöver veta hur många unika bilder som publicerats vid ett och samma publiceringstillfälle.

Huvudregeln är att en samtidig publicering i en tryckt dagstidning och uppläggning på tidningens nätutgåva räknas som en (1) publicering. Detta gäller även om tidningen har flera plattformar (typiskt; pdf-version, webb, app och sociala medier) för publicering.

Om bilden publiceras i ett annat sammanhang, alltså publiceras igen, räknas den som en ny bild enligt IR.

Exempel

Det innebär att om du till exempel har en (1) bild som publiceras i Expressens pappersutgåva och på deras webb så anger du publiceringsdatum och 1 stycken bild. Om bild publiceras igen vid ett senare tillfälle eller i ett annat sammanhang så registrerar du det som en ny publicering.

Har du en bild i en tidskrift som kanske även finns digitalt via en tidningsapp så gör du likadant, du anger publiceringsdatum eller utgivningsnummer och antal bilder.

Observera: Om det är fotografier som du själv tagit av dina egna konstverk får du bara söka en typ av ersättning (dvs antingen Annan bild eller Fotografi) för bilden.

Maxantal per publiceringsdatum

För närvarande ersätts högst 10 bilder per nummer/publicerings­datum för tidning/tidskrift.

Bildupphovsrätt frågar inte längre om en bild är analog eller digital eftersom poängen för en bild är densamma oavsett.

Bildupphovsrätt behöver veta hur många unika bilder som publicerats vid ett och samma publiceringstillfälle.

Huvudregeln är att en samtidig publicering i en tryckt dagstidning och uppläggning på tidningens nätutgåva räknas som en (1) publicering. Detta gäller även om tidningen har flera plattformar (typiskt; pdf-version, webb, app och sociala medier) för publicering.

Om bilden publiceras i ett annat sammanhang, alltså publiceras igen, räknas den som en ny bild enligt IR.

Läs mer om hur du räknar bilder i tidningar.

För dagstidningar anger man ett publiceringsdatum i formatet ÅÅÅÅ-MM-DD.

Om en artikel gått både i analog och digital media så anger man det datum där publiceringen gick först.

För tidskrifter anger man en utgåva/nummer och årtal, alltså tex nummer 5 år 2022. Om tidningen inte har ”nummer” utan till exempel månad, så ”översätter man” månaden till en siffra (januari blir 1, juli blir 7 och så vidare”). Om en artikel gått endast på den digitala plattformen så får man välja det nummer/utgåva som ligger närmast.

Tidskrifter som endast finns i digital form anges i datum för den dag då bilden publicerades. Om man inte vet exakt datum får man lägga ett datum som är så korrekt som möjligt.

För närvarande ersätts högst 10 bilder per nummer/publicerings­datum för tidning/tidskrift.

Ingen ersättning utgår för material som inte omfattas av vid varje tillfälle gällande kopieringsavtal.

* Betraktas som litterära verk enligt upphovsrättslagen

Tyvärr är det så att ersättning för kopiering från läromedelsplattformar inte omfattas av de avtal som bildorganisationerna tecknat med skolorna (Bonus-avtalen), eftersom läromedelsförlagen tecknat egna avtal som reglerar kopieringen.

Bilderna som finns på läromedelsplattformen omfattas alltså av förlagets avtal med skolorna, vilket innebär att deras avtal har företräde framför Bonus-avtalen.

Detta innebär att du inte kan söka IR för bilder publicerade på Läromedelsplattformar. 

Om reglerna ändras längre fram kommer vi att gå ut med information till alla om detta.

Rörlig bild omfattas inte av IR

Bonus avtal omfattar inte rörlig bild och därför kan du inte heller söka IR för rörlig bild.

Tyvärr omfattas inte utsändande företag som SVT, TV4 eller Sveriges radio.

Deras webbsidor klassas inte som självständiga nyhetssajter utan som ett komplement till kärnverksamheten.