Frågor och svar om offentlig konst & upphovsrätt

Det finns redan undantag i upphovsrättslagen då verk kan användas helt fritt, t ex krävs inte tillstånd när konstverk förekommer i bakgrunden på bild. Läs mer om dessa tillfällen här. 

 

Vad innebär domen? 

Svar: Domen fastslår att konstnärernas upphovsrätt gäller på nätet och att de har rätt att bli tillfrågade och få betalt när deras verk används, exempelvis av organisationer och företag som vill skapa en digital konstsamling. Många kommuner, museer och konstföreningar med flera söker och får redan i dagsläget tillstånd hos Bildupphovsrätt för detta ändamål och kan därmed visa bilder helt lagligt för några tusenlappar per år.

 

Wikimedia hade precis som andra aktörer redan gör, kunnat betala några tusenlappar per år för en licens. Men Wikimedia har tyvärr vägrat av principiella skäl. 

 

Drabbar det här privatpersoner på något sätt?

Målet har aldrig handlat om privatpersoners användning. Bildupphovsrätt kommer inte att kräva ersättning av någon privatperson som delar bilder av konst i t ex sociala medier. Domen fastslår att bildskaparens upphovsrätt gäller på nätet och Bildupphovsrätt anser att det är rimligt att organiserade användare, plattformar som tillgängliggör bilder, ska ta ansvaret och betala för att de använder skyddade verk.  

 

Kan det bli ett hinder att sprida den offentliga konsten?

Svar: Nej, domen handlar inte alls om att förbjuda bilder av offentlig konst. Bildupphovsrätt har sedan länge enkla bildlicenser som gör det möjligt för olika aktörer att publicera kompletta konstsamlingar på nätet, utan att hindras av upphovsrätten. Många ideella aktörer betalar några tusenlappar per år för denna typ av licens och kan därför redan använda och visa massor av bilder på sina webbplatser.  

 

 

Men har inte konstnärerna redan fått betalt för verken när de sålde dem?

Svar:  Konstnären har fått betalt för verket av köparen men upphovsrätten finns kvar hos konstnären.  Det är för att konstnären ska kunna få betalt när det sker ytterligare användningar av konsten som inte kunde förutses vid beställningen. Som till exempel att bygga upp databaser tillgängliga för allmänheten. Då får den som skapar databasen betala för sin användning. 

 

Man ska komma ihåg att de flesta konstnärer och bildskapare lever under mycket knappa ekonomiska förhållanden.  Bildupphovsrätt betalar årligen ut kring 70 miljoner kronor till tusentals bildskapare vars verk används i olika sammanhang. Det stödet har stor betydelse för konsten i Sverige. 

 

 

Ska inte konst som är producerat med offentliga medel vara fritt? 

Svar: Verken finns tillgängliga för allmänheten. Organisationer och företag som vill publicera konstsamlingar på nätet kan göra det för några tusenlappar per år och på så sätt bidra till att konstnärerna kan leva på sitt yrke.

 

Många bildskapares framtid hänger på att de kan få betalt när deras verk används i den växande digitala miljön. Bildupphovsrätt erbjuder bildlicenser som gör det möjligt att använda verken digitalt utan att det riskerar att utarma bild- och formskaparnas möjligheter till försörjning.

 

 

Domen tar upp länkning, vad betyder det?

Svar: Wikimedia har i målet invänt att bilderna på offentligkonst.se endast är länkar till foton på verken som finns på webbplatsen Wikimedia Commons och att användningen därmed är tillåten. Domen innebär tvärtom att länkning till en bild på ett verk som inte lagts ut med upphovspersonens medgivande inte är tillåten eftersom Wikimedia insett eller borde ha insett att den ursprungliga publiceringen (som länkningen går till) var olaglig.

 

 

Varför stämde ni just Wikimedia?

Bakgrunden till stämningen är att en kommun kontaktade oss 2013 och berättade att Wikimedia begärt ut information om kommunens samlade bestånd av konstverk inför skapandet av en omfattande konstdatabas. Kommunen – som själva har ett licensavtal med Bildupphovsrätt och betalar för sin konstanvändning – undrade helt enkelt om Wikimedia kunde göra så.

Vi kontaktade då Wikimedia för att diskutera ett licensavtal av samma typ som vi tecknar med bland annat kommuner. Wikimedia vägrade dock förhandla fram ett avtal.

Om vi inte hade krävt ett avtal med Wikimedia hade det varit svårt fortsätta begära att andra skulle betala. Istället skulle vi vara tvingade att ompröva cirka 100 avtal med andra och kanske också återbetala de ersättningar som avsåg verk som berörs. Då Wikimedia vägrade att diskutera en licenslösning för sitt projekt fanns det därför ingen annan utväg än att få saken prövad i domstol. 

 

Vad händer nu?

Svar: Tack vare Högsta domstolens förtydligande av lagstiftningen och dagens besked från Patent och marknadsdomstolen vet vi nu att våra konstnärer enligt lag har rätt att få betalt när någon vill publicera deras verk i en konstsamling på nätet. Vi hoppas att Wikimedia nu är beredda att föra en dialog med oss om bildlicens. 

 

 

2017-07-06